Rapport

Vilka är dom?

Föreningen har sedan starten 1986 lyckats skapa sig ett rykte som goda underhållare och superba bartenders. Vi har förstått att många undrar vilka det är som döljer sig i dessa gröna rockar och kepsar och har därför låtit en av våra mest orädda reportrar besöka dessa legender i deras naturliga miljö för en intervju. Läs hennes repotage nedan.

Med tvekan i stegen gick jag fram till bardisken för att få svar på mina frågor. Till min stora förvåning var Aristocats både trevliga och tillmötesgående. Jag fick veta att föreningen hade bildats av tre gamla D-festerister 1986. Sedan dess har det tillkommit 21 medlemmar vilka alla har gemensamt att de också varit med i D-group. Min naturliga fråga var sedan hur man söker medlemskap, varvid de trött tittade på mig och svarade i kör: - Det gör man inte, vi väljer ut folk. De ville inte avslöja vart de skulle åka med gästerna på den hemliga resan på fredagen och stämningen blev lite tryckt när jag försökte pressa dem.

För att komma in på lite säkrare mark vända jag mig till Aristocats kvinnliga medlemmar, Lena och Marie, undrande hur det var att vara ensamma tjejer bland så många killar. Då sken de upp och svarade att de är toppen, de hjälper oss allid när vi tappat bort våra mössor och behöver bli räddade från någon otrevlig person. Hur hjälper ni dem då? blev den självklara följdfrågan. -Tja, sa dem, vi brukar behöva rädda Mats ibland, men annars klarar de sig rätt bra själva.

För att slippa höra alla berättelser om när de inte, vid närmare eftertanke, klarat sig själva vände jag mig till Aristocats äldste, TooMuch. Han hade inte mycket att säga förutom att han var trött, eftersom han hade spelat datorspel hela natten, och att han skulle börja jobba på Frimis om en halvtimme så han måste åka. Inte heller Mike fick jag en chans att samtala med, eftersom han inte var där. De andra trodde att han hoppade fallskärm, men ingen visste säkert.

Micael, däremot, pratade gärna. Det är han som står för huvuddelen av Aristocats trycksaker och ett inte helt okänt företag som stod för huvuddelen av tryckkostnaderna. Just när vi skulle börja diskutera Postscript fick Micke en ide till ett gyckel och samtalet fick ett abrupt slut.

Jag beslöt mig för att be Lena berätta om de andra. De visade sig vara en brokig samling. Bland de utexaminerade hittar man förutom Micael, Magnus, Mats och Håkan. Magnus gör för närvarande datorspel på EPACT. Han hackar också gärna Postscript. Mats har doktorerar på ISY och resiterar gärna dikter på nyårs fester o dyl. Han blandar betydligt färre Tom Collins nu än han gjorde första gången han stod i bar. Håkan arbetar i Stockholm och kommer bara ner till festligare tillfällen då han lagar sina eminenta måltider åt de andra.

På den korta stund jag hade kvar hann Lena berätta om vad Markus gjort i soffan i Qulrummet och hur många promille de mätte upp på RIL, men sådant nämner man inte i en respektabel WWW. Till sist berättade hon om Micke W och Mattias som blivit ett stort tillskott i Aristocats, särskilt när det gäller gyckeltillverkning. Micke kännetecknas av en halvtom PET-flaska och dimmig blick, medans man lättast känner igen Mattias på gitarren.

Tillbaka till What about Acats?